Måste vara ett himla bestyr att ordna fram så mycket mat! Snart har jag och min underbara fästman tänkt å ha ett kalas med nästan fyrtio inbjudna gäster (tänkte hålla det litet men det är svårt när man känner så många trevliga och häriga människor!) och tänkte att någon mat bjuder vi inte på, det blir så mycket jobb med. Men det är klart, om man är Jesus verkar det inte så svårt, han fick ju fram mat åt fem tusen från 2 fiskar och 5 bröd, ganska imponerande. 

 

Jag har ägnat en stund nu åt att skriva ett enkelt dramamanus med målet att berätta den här berättelsen från Nya testamentet, för barn. Specifikt barnen på årets upplaga av sommarlek. Tanken är att barnen varje dag ska få möta Axel & Elina som är med om olika saker kopplade till bibelns berättelse. På så vis kan barnen knyta an till bibelns berättelser och förstå hur de kan vara aktuella i vardagen och lära sig om hur man är en bra kompis och sådant ur bibelns perspektiv. Det är nog inte dumt för oss vuxna att fundera över bibelns berättelser på ett sådant sätt lite oftare, inte stanna vid att "wow vad häftigt! Jesus fixade käk åt femtusen pers med hjälp av 2 fiskar 5 bröd och en allsmäktig Gud" utan gå vidare ett steg och tänka "Vad betyder det här för mig? Kan jag också få hjälp av Gud på det här viset?". 

 

När vi inte klarar det själva tror jag Gud hela tiden finns där för att hjälpa, kanske inte genom att förvandla maten eller göra tydliga underverk utan oftast tror jag Han använder andra människor. Tänk vad många fantastiska människor det finns och vilka gåvor Gud lagt i oss! Är det då så värst orimligt att Han skulle skicka någon av våra bekanta eller vänner som svar på vår bön? Jag tror inte det. Jag tror dessutom att det är minst lika vanligt att Han skickar oss som bönesvar till andra och jag hoppas att jag inte tackat nej till för många sådana uppdrag för tillsammans kan vi vara bönesvar. 

 

 

 

Tycker en ynklig snorunge som redan efter en timme snörvlat ner både papper och tygnäsdukar. Men trots att det inte finns någon i hela världen som har det lika jobbigt som jag (så är det förstås inte men när huvudet och näsan är en stor luddboll känns det lätt så) så tänker jag att vad bra jag har det. Jag kan sitta här i en skön soffa med fötterna på vardagsrumsbordet och datorn i knäet och låta två duktiga pratkvarnar (lärare) från Jönköpings högskola lära mig om bildtrender, sedan får jag ta en paus för att fika med min syster som inte är hemma så ofta och fast jag är sjuk kan jag göra sådant som jag tycker är så himla roligt; redigera bilder och leka i mina grafiska program! Men jag tänker nog ändå fortsätta tycka synd om mig själv ett tag till. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I höst kommer en kristen konferens gå av stapeln i Linköping. Inget mega-mys, ingen jättehype, bara ärligt och äkta fokus på Gud fader och Kung Jesus och hur vår tro kan fungera i praktiken. Precis så bra som det ska va :) Jag har blivit tillfrågad att göra affischer och en logga till eventet (känns verkligen som en kul utmaning!) och har idag försökt skapa en logga med kunglig känsla.. vi får väl se vart det slutar! 

 

 

Nu har jag övat "modellretuschering" i några timmar, och vem passar inte bättre som modell än vackra S? Personligen tycker jag hon är finast utan ett endaste penseldrag men det är fascinerande vad mycket man kan göra i PS :) När jag nu suttit och tittat på fina S ett tag, kan jag inte låta bli att tänka på hur tomt det blir i höst när hon åker på äventyr i Gandalfs residens (Nya Zeeland), jag är så oerhört glad för hennes skull och tror det kommer bli en fascinerande resa med Gud och nya vänner men jag kommer ju sak'nan! 

 

Slut handen runt dina åtaganden, dina probelm. Krama hårt, släpp inte in någon. Det går bra, du klarar det själv.